“ DIPLOMACIA ÇALE SHQIPTARE ME NJË KONSULL (BISNESMEN) NGA SHKUPI NË MANASTIR”

                                                                O P I N I O N

Vjen Ministri i jashtëm i shtetit Londinez Shqiptar në Manastir, duke patur nje Konzull Nderi me origjine nga Shkupi, sa për tu thënë, dhe ky, mbase është emeruar nga, dhe për nevojat e interesave biznesbërse mes kuisling diplomacisë Sllavo-Sllave(Shqipfolëse), nuk i informon as shoqatat e Manastirit ku vjen mysafir, as gazetarët e vendit, por shkon gjoja ta vizitojë Muzeumin e Alfabetit, që i ngjan Kasollës së Xha Tomit, duke harruar se këtu shoku Ministër Ceka, ka ardhur me punë si Diplomat i një shteti të pashtet e gjysmak, dhe len menjanë takimin me audiencën e këti vendi, shoqatat e ketushme kulturore dhe me gazetarët e medias në Shqip.

Mirë be, kur do e mësojnë Shqiptarët rregullin e Diplomacisë, se marr vesht unë?!

Konsulli i nderit i Turqis, sa her vjen ndonjë delegacion nga Turqija (Omer Sulejman), ai, ato aq sa jane Turq me numer minore, i therret ne takim, sepse ndoshta kan diçka ta pyesin shtetin Ame, të ankohen për diçka, prandaj janë dhe egzistojnë ato përfaqsi Diplomatike, s’janë hapur për sytë e zi.

Politika shterpe e disave që thonë se janë Shqiptar, e vendosën një Bisnesmen nga Shkupi, dashamir i Sllaveve, një far Imer Selmanin, i cili as për 22 nentor, e as për 28 nëntorë, nuk ishte prezent ti mbledh rreth vetes Delete e tija, Shqiptaret e Manastirit, sepse prandaj dhe hapen përfaqsit Konsullare, që të ndërmjetsojnë mes Shtetit Amë, dhe Shqiptarve ku janë Minoritarë.

Shqiptarët në Manastir po zhduken, kan mbet 2%, edhe ato po behen gati shum familje te reja të migrojnë për në Australi. Kujt do i shërbeni ju faqezinjë pas 2 a 3 vitesh, ketu do ngelin vetem muret e ndertesave o Kolona e 5-te Shqiptare?! Tregoni qarte se e keni shitur Manastirin o shoku Minister i Jashtem dhe per gjoja Evropen Gent Cekaj, se kti tjetrit as qe i intereson. Aj ka ne tru Biznesin , se si ha palla per Shqiptaret e Manastirit dhe Pellgut te Pellagonisë që po humbasin dita ditës.

Kësaj rradhe për në Australi dhe turqi do i dergoni ju.

Diheni ju Imer Selmani se ne si shoqat Kulturore e Patriotike KONGRESI I BASHKIMIT me disa të tjerë, do ngrejm iniciativë para shtetit Shqiptar dhe mediave të Shqipërisë Londineze për mbylljen e Konsullatës së nderit në Manastir. Çna nevoitet e atillë që nuk është funksionale. Ju, vetëm për punë biynesi ta shfrytëzoni vetëm. Me privilegje, me targa dilomatike, dhe me namin e mundesive për shtyerjen e biynesit tuaj. Unë kam studiuar në Tiranë, do ja gjej anën se si ta mbyll. Ne e hapëm, ne do ja vemi drzrin.

 

Fërgim Demiraj, Gazetarë e Analist.

Kryetarë i shoqatës KONGRESI I BASHKIMIT

Manastir.

 

 

 

 

 

НА НОВИНАРОТ МАРИН МЕМА ОД ТОП ЧАНЕЛ, МАЌИДОНСКАТА ПОЛИЦИЈА МУ ГО ЗГОЛЕМИ РЕЈТИНГОТ, СО БАСКМОТ И ПРИВЕДУВАЊЕТО НА ТВ ЕКИПАТА.

Недораснати луге, и во политиката како наредбодаватели, и спроведувачи - офицери во униформи од Маќидонската полиција, мислејки дека прават акциски чин, ги прекршија и уставот на Маќидониа и законите, со приведување на странски Новинарски екипи, од една соседна земја.

Марин Мема е име за балканското новинарство од истражувачки тип, и нема сила што може да го запре, на Србите му отиде до Ниш за да снима, па никому ништо, ама овие од МВР се распиштолија, демек ете ние не му дозволуваме да ја преиначел историјата, а од друга страна бараат да бидат членмка на Европската Униа.

Дали сте свесни каква услуга му направивте на човекот, со тоа што му го пресековте патот, и испративте Оперативци Полицајци во униформа, од Албанско потекло(припадност), селандури курсисти со трет степен, и ги оцрнивте, зашто тие ни една буква немаат прочитано од Уставот, нит од Законите? Ова е голем дебакал и страм како за МВР, Владата на Маќидониа која е во тек на оставка, и на колегите од Здружението на Новинари на Македониа, кои со две реченици не излегоа да го осудат тој дискриминаторски чин, и кршење на човековите права и слободи. Дали мислите вие господине Чадиковски дека направивте прекутен чин на одбрана на Маќидониа, иако Албанците те гласаа на избирачкото Собрание за Преседател на ЗНМ, и дали вие сите заедно не им направивте сега на колегите Новинари од Македониа проблем, да кога ке треба да отидат во Албаниа да снимаат прилози, дека ке нема да им биде дозволено сем со специална дозвола од Албанската Амбасада?! Значи ние од Маќидониа, сега со сите соседи сме во војна, и сакаме да се затфориме кон сите, и да живееме во некакво гето, бес да се прашаат граганите дали го посакуваат тоа! Бравос бе, алал да ви е, ама прогрес има во Маќидониава!??!

Нобел Манастирли, Битола 

MITT LIV I MELLERUD

Efter tre månaders vistelse i Göteborg överförde mig Migrationsverket mig till staden Mellerud. Det tog ett tag att anpassa mig, kanske hade jag hälsoproblem, klimatförändringar och allt påverkade mitt liv.

Men min livliga mobila natur hjälpte mig att lära känna terrängen mycket snabbt, hitta stadsbiblioteket och de viktigaste platserna jag behövde, sjukhuset, marknaderna och andra platser jag behövde.

Men stadsbiblioteket var den plats där jag tillbringade mest tid i den staden. Jag känner mig tacksam för biblioteksansvaret, som också gav mig ett kontor där jag började skriva min första roman och en samling av mina dikter.

Jag tillbringade timmar där och skrev min berättelse om en journalist som hade flytt från våldet i sitt land och som misslyckats i en kärleksaffär.

Men under tiden började en ny kärlek födas med en extravagant, ung och intelligent kvinna.

Jag blev kär i henne mycket, och hon visade inte tecken på allmän kärlek, men jag kände i min själ och mitt hjärta att hon också älskade mig. Hon var förlovad och kanske gift, men sådana handlingar misslyckas alltid i slutändan när karaktärerna och beteenden mellan paren inte stämmer överens.

Jag bodde bra och hittade vänner också. På sjukhuset behandlades jag bra och överallt eftersom det var en liten plats.

Efter ett tag den följande vintern hittade jag också Rodasallen, ett gym med pooler och andra rekvisita för att hålla mig frisk. Jag avslutar min lagstiftning som det verkar. Jag tränade två gånger om dagen för att återställa mitt tillstånd och hälsa. Men jag lämnade aldrig biblioteket.

I det biblioteket avslutade jag min första roman och min första diktsamling.

På träning träffade jag en annan kvinna från Mellerud. Hon hade problem med att glida på isen och hade skadat benet. Jag hjälpte dem med övningar, massage och så kom vi överens med honom.

På vårkvällen förflyttade mig migrationen till en stad inte långt från Mellerud i Trollhättan. Det var en större stad med mer utrymme. Där gav de mig ett hus i sig själva, det fanns plats för skoj, underhållning och många andra överraskningar. Jag träffade många människor från våra länder, många vänner.

Jag började gå ut med vänner på Disco för att ha kul. En fredag ​​anlände kvinnor till diskoteket för att hjälpa mig i gymmet med ett fotproblem vi hade när vi träffades. Vi träffades och kysste till slutet av diskotekets arbete. Till slut vill jag att hon ska komma till mig, hennes ögon lyser upp, jag vill vara tillsammans, vi skulle binda den natten, men hennes vänner från Mellerud stod upp och ångrade det och tog henne med sig. När jag träffade honom arbetade jag i Second hand och tillbringade min tid så, och när vädret värmde upp gick jag ut runt vattenkanalen som staden hade.

När jag såg att Migrationsverket inte ville lösa mitt hemvistproblem försökte jag övertyga henne om att hon arbetade på biblioteket, men hon hade glömt mig i 7 månader och sett mig. Biles hotade mig att han skulle anmäla mig till polisen om jag skrev till honom igen.

Och så lever de goda minnena fortfarande i mig sedan 2012. Som jag hörde hade skönheten från biblioteket hälsoproblem och blev sjuk med helikopter och skickades till Göteborgs sjukhus.

Jag har inte haft någon kontakt med någon i Mellerud, men mina nära och kära är kvar där och jag kommer aldrig att glömma dem. Förlåt mig, du av biblioteket, för att du har glömt mitt namn. De säger, bort från ögonen, bort från hjärtat. Jag hoppas att Gud en dag kommer att träffa dig igen.

Fergim, Norra Makedonien

FÖR ATT SKYLLA I SVERIGE, MEN FÖR ATT INKLUDERA SOM EN SVENSK I DITT SAMHÄLL.

Mina långa och besvärliga resor som leder mig till en kriminaliserad styrning av en stat som, som du ser det och grannarna inte vill, korsade fyra gånger sedan 2012 med Sverige och tänkte att där kommer du att hitta min plats sanningar om fred.

Jag försökte med icke-falska bevis, men dokumenterade, för att jag åkte dit fyra gånger, för att bevisa att jag är förföljd och att jag är i fara om dåliga saker händer mig, och här händer de mig, som människa med smarta idéer och definitioner, och en man som är emot brott och korruption, men också som älskar rättvisa som ett skydd för livsstilen.

Jag hade tidigare hört att Sverige är ett land med fred, yttrandefrihet och visdom, och det är därför jag valde det landet för första gången.

Jag bodde i nästan hälften av mellersta Sverige och i norra kvartalet, och tro mig att jag inte hittade någon förståelse någonstans.

Lämna migreringsbyrån. Ja de evangeliska kyrkorna, deras butiker där jag arbetade som praktikant och bevisade att jag är en nivåmänniska!

Jag har äran att nämna de från PMU Boutique i Trollhättan, landets chefer, som behandlade mig bra, men då var det inte tillåtet och du kunde vara anställd där med mitt stats pass. Men senare, när jag åkte norrut till staden Boden, arbetade jag också där i Second Hand, ännu längre och längre, och även om pastorn som ledning för PINKSTKYRKAN lovade mig att han skulle ta mig till jobbet där, i 6 månader åtminstone så länge jag stannade där, förrådde han mig äntligen och jag fördes till en stad nära Östersjön, varifrån jag efter några månader var tvungen att återvända hem.

Jag erkänner att jag missade chansen att komma i kontakt med en svensk, som blev kär i mig i staden Mellerud medan jag bodde, men planerna var annorlunda, och eftersom jag flyttades till staden Trollhättan, lämnade vi på något sätt.

Sverige skulle inte ha någon risk från mig. Jag åkte till Sverige med kunskapskapital, med tre färdiga fakulteter, med kunskap om 7 språk, där jag bland annat lärde mig 70% och det svenska språket.

Det räckte för att ta mig till säkerhetsorganen där jag arbetat i Jugoslaviens tid, som kände till alla kriminella vägar från Balkan, Sverige skulle ha ett plus av säkert och tillförlitligt skydd, för det, Sverige skulle vara mitt land med .

Jag lyckades inte uppnå det målet och jag kommer ibland att få chansen att berätta för politikerna faktorer i ögat, men jag kommer att mata allmänheten med sanningen, att det inte finns några rena människor i migrationerna och att de är korrupta, jag har hantverk slags upptäckt, och jag behöver inte mycket för att upptäcka ursprunget med dem som fördes till dem från Mellanöstern och Afrika inom det vackraste landet i Europa.

Det vet jag kanske och jag kan komma bara för skojs skull, kanske för att leta i Mellerud efter min skönhet att jag inte höll mitt ord av skäl att jag hade fel. Men jag kommer, för där har jag vänner, en kärleksfull vän, där kommer jag nog hitta en svensk, jag vet, det beror på Guds vilja.

Men jag blev skadad av de flesta där, liksom en advokat som jag trodde skulle hjälpa mig från Malmö, när hon gjorde mitt hål och lämnade mig varken på jorden eller i himlen, när hon väl träffat mig.

Gud har planer för mig, jag tror på Jesus och jag vet aldrig vad som kommer att hända.

Journalist, Demiri, Fergim.

 

POEZI PER GJERASIM QIRIAZIN

 

O i dashuri i Perendis, ti qe prije i pari lirise,

Shpirtqeti dhe frymeploti i dashuris hyjnore,

Predikusi dhe mjellsi i fares se mire,

Luteshe per ne per te qene te lire,

Ti na mesove rruget e shpetimit drejt Jezusit Zot,

Edhe dhimja e jeta s'te shkoj kot, ti u Rilinde,

Vllazerine e bere per ne, Zotin kujtove ne c'do cep Shqiperie,

Lajmin e mire nuk ngurove, ne Bibla Shqip ti e shkrive,

Drites, qe ta dha Jezusi Zot, ti i prive, dhe peng mbete,

Atje ne Malin e Thate, Kacaket i gjete, dhe te roberuan,

Harac per liri te kerkuan, dhe u dhe,

Por dhe i shpetove nga mekati, e u bene palce per atdhe,

Jeta te shkoj ne dhimbje, dhe ne semundje te rende ty,

Te vdiqen mjeket Grek, ta moren lirine,

Por ti nuk vdiqe, je gjalle prane Krishtit Zot,

Edhe varrin ta shtegetuan disa idiota, sot,

Eshtrat s'ti kan gjetur, por te perllosen qetsine,

Te pa beset te vrane dhe nje here, ta prishen lirine,

Ne Strumice te derguan, ne nje vend te huaj,

Por Jezu Krishti Zot, hakun do ua paguaj.

Autore: Pastor Fergim Demiraj

Manastir, 18 nentore 2020

Dashuri, ne vend mallkimit.

                                                          Kendi Poetik

 At fustan kuqezi e njoh une,

Kur qendisje me dashuri Shkaben dykrereshe,

Me thoje, kjo do fle mbi gjoks bashke me ty,

Nusja jote Sokoleshe, me kuqezi do bej nuseri,

Dhe nje dit ike, me trathove, as vet ku vate nuk e di,

Humbe rrugeve te Stambollit ne Azi, po premtimi dhe besnikerija?

Ku vajten ato net qe te veshtroja si qendis at Shqiponje me krah te zi,

Ju hodhe nje Turku ne perqafim, sepse kish pas ca flori dhe pasuri,

E une, i shkreti prisja atje ne Skandinavi, diten qe do vinje,

E le punen, karieren, rehatin dhe dashurin qe kurr s'do shuhej,

Por, perseri per ty kam dashuri, ne vend te mallkimit per plaget,

Une jam Shqiptar me gjakun e Gjergj Kastriotit, e jo Selxhuk ne Anadoli,

Une ste mallkoj jo.

Une do te mbuloj me dashuri, sa te jesh gjalle ti, e imja dashuri.

Fergim Demiraj-Nobel

TE THERRASISH PER HUMANIZEM DHE TE SHTRISH DOREN PER NDIHME.

 Nuk kam dashur kurr te ve interesin tim para atij kombetare, as qe kam kerkuar kur ka qen koha ime e kur kam mundur te ngop syrin dhe te matrijalizohem kur kam mundur, sepse cak e kam patur ceshtjen e keti kombi qe vuante dhe ishte i mjere nen zgjedhat e huaja, i roberuar dhe i rraskapitur ne lodhesi.

Por, jeta eshte e atille dhe te shtyen ndonjehere, me ndihmen e bastardeve, atyre qe su pelqen qe te biesh ne nivelin kur ke nevoje ti drejtohesh dikujt per ndihmese.

Duke menduar se Shqiptaret jane populll zemerbujare dhe se i ndihmojne ata qe per ket liri dhe ardhmeri kan flijuar gjithcka, do hapin zemrat dhe do ndihmojne ata qe vertete kan nevoje.

Pasi rash nga perndjekjet e pushteteve nacionalshoviniste te keti vendi me ndihmen edhe te disa Shqipfolsive ne ato pushtete ne gjunje, i semure dhe i rraskapitur, iu drejtova nje shoqate humanitare me nje emer te madh te nje bemirseje hyjneshe qe u shpall per hyjni, dhe mendova se do solidarizoheshin me situaten ku kisha rene une, se do me ndihmonin, sepse une nuk kerkova shum, sot e kesaj dite, nuk kam mare asnje pergjigjeje nga ata se jane te gatshem te me ndihmojne , apo jo. Ju drejtova shoqates humanberese "NENE TEREZA" nga Struga, por nuk gjeta mbeshteteje as tek ata, edhe pse ma dine situaten ne te cilen gjindem si at ekonomike, ashtu dhe shendetsore.

Une kerkova nga ata pak ndime matrijale per nje meremetim te vogel te shtepis familjare e cila eshte e vjeter, dhe kanoset shembja e saje nese nuk meremetohet pak nje far dore. Nuk ja dola te mbledh mejete vet, sepse shkollova njerin nga djemt e mije ne Univerzitetin e Shkupit, mandej Magjistroi, dhe nje kohe ishte dhe pa pune. Djalin tjeter ne asnje vend pune nuk deshten ta marin, sepse nuk jemi joshqiptar ne nje qytet ku te tjerit jane shumice, dhe se nuk i takonim asnje Partie Politike qe te etabloheshim atje per punesim.

Une kam punuar ne mediat te cilat pas nje kohe mbyllen , falimentojne, dhe me kan botxh sic eshte gazeta "Bota Sot" mbi 200 mije denare, Fakti, Lajmi, gazeta 24 ore, dhe Agjencija e lajmeve Iliria Njuz. Biles as kontributet e penzionimit te pakten te mi kishin mbuluar.

Jete e harrnuar per mua dhe familjen time. U mundova ne boten e jashtme te gjeje streh, por as atje sna e varte veshin me ne te perndjekurve nga politika kriminale e keti vendi.

Tju them te drejten, se besoja se nje shoqate Humaniteare nuk do i dilte zot nje veprimtari dhe atdhetari, te pakten me nje shum simbolike parashe qe ta adaptonte shtepine ku do mundeshim te jetonim si njerz normal. Une nuk kerkoj as lukse e as shperblime sic kan mare njerez pa aspak merita. Une kerkoj ta stabilizoj strehun mbi koke zoterinje te nderuar te Shoqates Humanitare "Nena Tereze" nga Struga.

faliminderit per kujdesin qe e dhat, se ja zbardhet emerbarteses shejterine e saje qe e perdorni si paravan per tu etabluar ju vet.

Fergim Demiri, Gazetare nga Manastiri